• Första sidan
  • Om CKP »
    • Organisation och ledning
    • Personal
    • Värderingar och vision
  • Brottsbekämpning »
    • Organiserad brottslighet
    • Kriminalunderrättelse
    • Förundersökning av brott
  • Sakkunnigtjänster »
    • Internationell verksamhet
    • Kriminaltekniska undersökningar
  • Kontaktinformation

Centralkriminalpolisens korruptionsrapport 2011

Antalet misstänkta korruptionsbrott har ökat

Antalet misstänkta brott som polisen fick kännedom om och som kan vara olika former av korruption, ökade i fjol. Framför allt ökade antalet misstänkta brott mot företags- och tjänstehemlighet, mutbrott inom näringslivet och missbruk av förtroendeställning. Fortfarande registrerar polisen inte väldigt många misstänkta korruptionsbrott, utgående från de registrerade fallen går det inte att göra några tillförlitliga bedömningar av hur många korruptionsbrotten i verkligheten är.

På grund av den livliga offentliga debatten om korruption har kännedomen om korruption och dess olika uttrycksformer ökat. Det är troligen också en förklaring till det ökade antalet misstänkta brott.

Största delen av korruptionen förblir sannolikt dold. Det beräknas att ca 10 procent av den ekonomiska brottsligheten kommer till polisen kännedom, för korruptionsbrotten är andelen troligen den samma eller ännu lägre. Det traditionella finska sättet att se på korruption har varit att någon köper förmåner med pengar, medan korruption enligt det internationella synsättet också omfattar olika slag av svågerpolitik, som gynnar vänner och bekanta då beslut ska fattas.

Korruption definieras vanligen som sådant missbruk av maktställning där privat förmån eftersträvas. Mutbrotten är exempel på tydligare former av korruption, men korruption kan förekomma också i samband med andra misstänkta brott, t.ex. tjänstebrott och brott inom näringslivet.

Statistiken och olika undersökningar visar att det i Finland egentligen inte förekommer någon korruption i de daglig kontakterna mellan medborgarna och myndigheterna. I skenet av de avslöjade fallen verkar situationen vara mer problematisk på de högre nivåerna i samhället. 

Det låga antalet statisktikförda misstänkta korruptionsbrott kan tyda på brister i tillräckliga övervaknings- och rapporteringsmekanismer för såväl den offentliga förvaltningen som näringslivet. Det kan också vara tecken på att förundersökningsmyndigheterna har otillräckliga metoder att bekämpa och avslöja korruptionsbrott.

I Centralkriminalpolisens korruptionsrapport 2011 granskas fenomenet utgående från antalet fall registerade i polisens brottsanmälningssystem.

Mutbrott

Under hela 2000-talet har polisen varje år registrerat ett tiotal anmälningar om misstänkta mutbrott. I fjol registrerades 20.

Största delen av de fall som avslöjades i början av detta årtusende var brott av typen lindring gatukorruption där en tjänsteman erbjöds olaglig förmån för att han eller hon skulle underlåta att vidta en åtgärd. Typiska exempel är att man med pengar försöker muta en polis för att undvika böter. Karakteristiskt för dessa är att mutan inte accepterades.

Utgående från tillvägagångssättet för de mutbrott polisen fått kännedom under de senaste åren, verkar mutbrotten ha ändrats till sin struktur.  I fjol registrerade endast en polisanmälan om erbjuden muta för att få en tjänsteman att avstå från en åtgärd. Misstankarna om mutbrott riktas allt oftare mot högre tjänstemän som är med om att fatta beslut med stor samhällelig betydelse. I fjol fick polisen dessutom kännedom om fler misstankar mot politiska beslutsfattare.

Tjänstebrott inom den offentliga sektorn

Antalet misstänkta tjänstebrott polisen fått kännedom om har ökat i jämn takt under hela detta årtusende. Exklusive mutbrotten registrerades i fjol sammanlagt 355 sådana brott, vilket är en klar ökning från föregående år.  Där ingår brott mot tjänsteplikt eller tystnadsplikt och missbruk av tjänsteställning. Verksamheten behöver inte vara aktiv utan korruption kan också vara den bakomliggande orsaken till brott mot tjänsteplikt.

Bara en del av tjänstebrotten har korruptiva drag. Inget av de misstänkta brotten mot tjänsteplikt som registrerades fjol verkar ha några korruptiva element.

Utgående från de misstänkta tjänstebrott polisen fått kännedom om, kan man dra slutsatsen att det egentligen inte avslöjas någon korruption i medborgarnas och myndigheternas dagliga kontakter. Korruption relaterad till myndigheternas verksamhet verkar inte vara ett allvarligt problem i vårt samhälle, åtminstone inte i internationell jämförelse.

Korruption i samband med näringsverksamhet

Polisen får årligen kännedom om endast ett fåtal mutbrott inom näringslivet. I fjol registrerades fem anmälningar om brott, i fyra av fallen hade såväl mutans givare som mottagare registrerats som misstänkt.

Vanligen lämnas begäran om utredning av målsäganden. Typiskt för dessa mutbrott är att den som tar emot mutan gör det i hemlighet för sin arbetsgivare medan den som ger mutan gör det för att gagna sin arbetsgivare. Statistiken visar att mutbrott inom näringsverksamhet säger mer om arbetsgivarnas övervakningsmekanismer och intresse att polisanmäla saken än om det verkliga antalet brott.

Beträffande mutbrott inom näringsverksamheten är den dolda brottslighetens andel troligen hög. Exempelvis förekommer det sannolikt mut- eller utpressningskrav, som inte finns i polisens statistik, i affärsverksamhet relaterad till grå ekonomi i samband med företagens inbördes umgänge.  I samband med utredningarna av ekonoiska brottshärvor relaterade till grå ekonomi har polisen de senaste åren fått kännedom om några misstänkta mutbrott inom näringsverksamheten. Dessa fall som blev föremål för förundersökning stärker uppfattningen om att också mutbrott förekommer i samband med byggbranschens grå ekonomi.

Antalet misstänkta brott mot företagshemlighet har ökat i jämn takt de senaste åren. I fjol registrerade polisen 40 sådana anmälningar, vilket är fler än någonsin tidigare. Brott mot företagshemlighet verkar fortfarande förekomma inom näringslivets alla branscher. Misstankarna riktas vanligen mot tidigare anställda som startat egna företag.

Sedan början av 2000-talet har antalet misstänkta missbruk av förtroendeställning ökat i jämn takt. I fjol registrerades ett rekordantal, 54 anmälningar. En del av misstankarna riktades mot de ansvariga inom olika stiftelser.

Misstankar om missbruk av förtroendeställning är ett allvarligt hot för företag och andra sammanslutningar. Misstankarna riktas mot personer som i sin ställning åtnjuter företagets eller sammanslutningens förtroende, som de utnyttjar för att få olaglig ekonomisk fördel och vålla målsäganden avsevärd skada.  Typiskt för missbruk av förtroendeställning är att den misstänkta aktivt är ute efter en förmån. Ofta omfattar de misstänkta missbruken av förtroendeställning också misstankar om andra brott, såsom förskingring och bedrägeri.

Att polisen fått kännedom om fler fall av misstänkta korruptionsbrott inom näringslivet, kan delvis bero på att företagens tröskel att polisanmäla interna missbruk blivit lägre och på att företagen satsat på intern övervakning och avslöjande av missbruk.

Korruption ökar kostnaderna och förvränger konkurrensen

Korruptionens skadeverkningar märks såväl inom den offentliga som privata sektorn som onödiga överlopps kostnader för den offentliga förvalningens tjänster och företagsverksamhet. Till exempel orsakas företagen en betydande extra kostnad av överlopps, olagliga eller halvolagliga tillstånds-, bötes- eller andra kostnader vid gränstrafiken.

Den negativa inverkan tar sig också uttryck som förvrängning av konkurrensen. Korruption och annan osaklig påverkan hör ihop också med grå ekonomi och korruptionshotet är uppenbart åtminstone inom byggindustrin. Polisens underrättelseinformation stöder denna uppfattning. Att exempelvis muta personer som bestämmer om entreprenader, främjar den brottsliga verksamhet relaterad till grå ekonomi genom att det på det sättet skapas en gynsam verksamhetsmiljö för strävan efter förmån genom andra brott och fortsatta möjligheter för kriminella gruppers kriminella verksamhet.