Om inte attityderna f�r�ndras saktar ekonomin farten

Finlands Statistikcentral uppger att arbetsl�shetsgraden sj�nk till 6,4 procent i februari. En s�nkning p� 1,1 procent under ett �r �r en betydande f�rb�ttring och f�r f�rsta g�ngen p� l�nge placerar sig Finland bland den b�ttre h�lften av EU-l�nderna n�r det g�ller arbetsl�shetsstatistik. Genomsnittet f�r EU-l�nderna �r 7,7 procent. Bra s�.

Vi har h�rt att det g�r verkligt bra f�r den finl�ndska ekonomin. Den ekonomiska tillv�xttakten f�r detta �r f�rutsp�s till 2,9 procent och ocks� det �r bra.

Denna rosensk�na bild �r emellertid inte allas verklighet. Invandrarna, som b�rjar utg�ra n�stan tre procent av befolkningen, st�r �nnu l�ngt ifr�n frukttr�dg�rden. Enligt arbetsministeriets senaste utredning �r var fj�rde invandrare arbetsl�s, dvs. m�ngden �r m�nga g�nger st�rre �n bland majoritetsbefolkningen. Om man ytterligare l�gger till alla dem som g�r p� olika kurser �r den verkliga siffran n�ra femtio procent.

***

Det �r klart att inte alla arbetsgivare f�rh�ller sig avvisande till invandrare. I huvudstadsregionen finns det n�gra branscher d�r arbetstagare med en annan etnisk bakgrund utg�r en betydande del. Bland t.ex. chauff�rerna i Helsingfors busstrafik �r var tredje invandrare. Ett annat exempel �r SOL st�dtj�nst, d�r var fj�rde arbetstagare har ett annat ursprung. Dessutom b�rjar ett helt ekonomiskt segment, byggnadsbranschen, vara helt beroende av invandrare. Men det finns inga tillf�rlitliga uppgifter om byggnadsbranschen, eftersom en stor del av arbetarna �r hyrarbetare som pendlar mellan Finland och Baltikum.

Det �r v�rt att n�mna att byggnadsverksamheten �r en betydande faktor n�r man m�ter ekonomisk tillv�xt. Om vi ser n�rmare p� saken finner tv� mycket centrala verksamheter, vilkas insats reflekterar direkt p� ekonomiindex. I vartdera projektet utg�r den utl�ndska arbetskraften lejonparten av arbetsinsatserna. Det f�rsta �r byggandet av k�rnkraftverket Olkiluoto-3. Av de 2 700 arbetarna p� bygget kommer hela 1 800 annanstans ifr�n, st�rsta delen av dem fr�n Polen. Ett annat exempel �r Aker Yards varv i �bo, d�r man bygger stora kryssningsfartyg. Varvet syssels�tter minst 2 000 personer av vilka �ver h�lften kommer fr�n Baltikum eller Polen.

Dessa tre, byggnadsbranschen i allm�nhet, k�rnkraftverket och varven �r viktiga f�r Finland, men de som arbetar h�r f�r n�rvarande betalar varken skatt eller socialf�rs�kringar i Finland. Med andra ord: denna politik kan f�ra gott med sig endast p� kort sikt. Det r�ddar inte landet p� sikt.

***

Samtidigt har vi d� arbetsl�sa som arbetsgivarna inte vill ha. De begriper inte att det i v�rt land finns en arbetskraftsreserv som st�r till buds. M�nga arbetsgivare forts�tter att upprepa sitt mantra, att man inte kan anst�lla invandrare, eftersom de inte beh�rskar Agricolas spr�k.

B�de SOL och HST visar exempel p� att man inte i alla sammanhang beh�ver magisterpapper i finska f�r att kunna arbeta.

Bland unga invandrare �r fler �n var fj�rde utan jobb. Det finns m�nga unga med somalisk, rysk och irakisk bakgrund som har genomg�tt det finl�ndska skolsystemet. Det �r inga fel p� deras spr�kkunskaper, men �nd� f�r de inte in foten i arbetslivet. Det finns bara en orsak till detta. Arbetsgivarnas f�rdomar.

Finland var l�nge ett etniskt och kulturm�ssigt homogent land. Men nu, n�r landets befolkning �ldras hastigt, h�ller situationen p� att �ndras. Arbetsgivarna borde f�rst� att vi kunde ha en win-win-situation framf�r oss. Om invandrarna d�g som arbetskraft skulle inte bara arbetsgivare och arbetstagare utan hela landet ha nytta av det. Det enda som kr�vs �r att arbetsgivarna – inklusive den offentliga sektorn – g�r sig kvitt sina f�rdomar.

Via en plats i arbetslivet sker ocks� anpassningen till samh�llet mycket smidigare. Om integrering av invandrare tar 3-5 �r i Tyskland, Australien, USA eller Brasilien, varf�r skall den ta mer �n tio �r i Finland?

Tillbaka