Aktuellt

Inrikesministeriets budgetf�rslag 2011: Tyngdpunkt p� f�rebyggande av brott och olyckor samt utveckling av integrationen

30.07.2010

[ FI ]

M�let f�r inrikesministeriet �r att g�ra Finland till Europas tryggaste land. Detta g�rs genom att satsa p� f�rebyggande av brott, olyckor och st�rande och hotande faktorer som �ventyrar den inre s�kerheten. En viktig prioritering �r att genom operativ verksamhet v�rna om m�nniskors och samh�llets s�kerhet. Inrikesministeriet genomf�r en effektiv, aktiv och ansvarsfull migrationspolitik.

Totalutgifterna f�r inrikesministeriets f�rvaltningsomr�de �r 1 315 miljoner euro. Inrikesministeriet f�resl�r en �verskridning av ramanslagen med cirka 28 miljoner euro.

Polisens verksamhet inriktas p� f�rebyggande av brottslighet

I polisens m�l f�r n�sta �r betonas f�rebyggandet av brottslighet. Viktiga insatsomr�den n�r det g�ller bek�mpning av v�ldsbrott �r v�ld i n�ra relationer och brott mot barn och unga. Till f�ljd av den allm�nna ekonomiska situationen har den svarta ekonomin och den ekonomiska brottsligheten �kat. Polisen satsar i synnerhet p� att bek�mpa ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet. Man ingriper ocks� aktivt mot rasistiska handlingar, samt g�rningar som riktas mot olika befolkningsgrupper. Best�mmelserna om polisens befogenheter f�rtydligas genom att man genomf�r en totalrevidering av f�runders�kningslagen, tv�ngsmedelslagen och polislagen.

I budgeten f�r 2011 �r polisens omkostnader omkring 680 miljoner euro. Inrikesministeriet f�resl�r att anslagen f�r polisens omkostnader �verskrider ramen n�r det g�ller bek�mpning av ekonomisk brottslighet och f�r Skyddspolisen n�r det g�ller genomf�randet av den nationella strategin f�r bek�mpning av terrorism, som grundar sig p� den s�kerhets- och f�rsvarspolitiska redog�relsen.

Gr�nsbevakningsv�sendet koncentrerar sig p� bek�mpning av olaglig invandring och m�nniskohandel

Inom Gr�nsbevakningsv�sendets brottsbek�mpning fokuserar man p� bek�mpning av olaglig invandring och m�nniskohandel i n�ra samarbete med andra myndigheter. Gr�ns�vervakningen inriktas och beredskapen uppr�tth�lls genom att man omedelbart f�rhindrar eller uppt�cker olovliga gr�ns�verskridningar vid de viktigaste omr�dena. Sj�r�ddningstj�nsten ska genomf�ras s� att man utan dr�jsm�l kan anvisa hj�lp till n�dsituationer till havs. F�r att uppt�cka och f�rebygga sj�r�ddningsh�ndelser v�rnar man om tillr�cklig bevakning i samband med gr�ns�vervakningen.

Gr�nsbevakningsv�sendets utrustning f�rnyas planm�ssigt och utvecklingen av den automatiska gr�ns�vervakningsverksamheten forts�tter.

I budgeten f�r 2011 �r Gr�nsbevakningsv�sendets omkostnader omkring 221 miljoner euro.

R�ddningsv�sendets m�l �r att minska antalet olyckor och genomf�ra n�dcentralsreformen

R�ddningsv�sendets centrala samh�lleliga m�l �r att minska antalet olyckor, i synnerhet br�nder och d�dsoffer i samband med dem. N�r olyckor intr�ffar �r r�ddningsv�sendets uppgift att ge snabb och effektiv hj�lp och f�rs�ka minimera de skador som orsakas av olyckor.

I samband med utvecklingen av r�ddningsv�sendet betonas ytterligare en operativ reform av r�ddningsverken samt deras f�rdighet att hantera sina funktioner i en f�r�nderlig verksamhetsmilj�.

N�dcentralsverksamhetens m�l �r ett enhetligt, n�tverksbaserat och riksomfattande N�dcentralsverk som omedelbart och p� ett professionellt s�tt kan svara p� behovet av hj�lp.

N�dcentralsreformen utf�rs enligt de bekr�ftade riktlinjerna.

I statsbudgeten f�r 2011 �r r�ddningsv�sendets omkostnader ca 14 miljoner euro och N�dcentralsverkets totalt 58 miljoner euro.

Inom migrationen satsar man p� att f�rb�ttra integrationen och effektivisera asylprocessen

Inom migrationsf�rvaltningen slutf�rs totalrevideringen av integrationslagen och effektiviseras invandrarnas integration. Avsikten med revideringen �r att g�ra integrationslagstiftningen tydligare och att f� allt fler invandrare med i de tj�nster som fr�mjar integrationen. I forts�ttningen f�r alla invandrare grundl�ggande information om det finl�ndska samh�llet, r�ttigheterna och skyldigheterna i samband med att uppeh�llstillst�ndet utf�rdas. Invandrarna f�r �ven r�tt till en inledande kartl�ggning som utreder behovet av spr�kutbildning och om invandraren beh�ver en integrationsplan.

Asylprocessen effektiviseras genom myndighetssamarbete och best�mmelserna om asylf�rfarandet f�ljs noga upp. Placeringen av kvotflyktingar och asyls�kande som beviljats uppeh�llstillst�nd i kommuner effektiviseras i samarbete med n�rings-, trafik- och milj�centralerna.

Ca 101 miljoner euro har reserverats f�r Migrationsverkets omkostnader och utgifter i samband med mottagandet av flyktingar och asyls�kande. Inrikesministeriet f�resl�r att den kalkylerade ers�ttning som betalas till kommunerna f�r mottagandet av kvotflyktingar i forts�ttningen betalas i fyra �r i st�llet f�r tre som f�r n�rvarande. Vidare f�resl�r inrikesministeriet att man h�jer den kalkylerade ers�ttning som betalas till kommuner f�r �ver 7‑�riga flyktingar och asyls�kande som f�tt uppeh�llstillst�nd. Den nuvarande kalkylerade ers�ttningen t�cker inte de verkliga kostnaderna och inrikesministeriet f�resl�r att ers�ttningen h�js med 40 procent.

N�rmare information: ekonomidirekt�r Jukka Aalto, 071 878 8510, specialmedarbetare Kristiina Kokko, 050 342 3654, specialmedarbetare Corinna Tammenmaa, 050 456 0808

Budgetf�rslaget f�r inrikesministeriets f�rvaltningsomr�de f�r 2011 finns att l�sa p� ministeriets webbplats (p� finska): www.intermin.fi/suomi/tulossuunnittelu

Tillbaka

Utskrift